Jag har varit på Gullholmen i snart 27 år och tagit bilder. På den analoga tiden var det för mig naturligtvis diafilm och svartvitt. Som de flesta andra blev jag hänförd över denna ö, byggnaderna, detaljerna och naturmiljön. Under åren med småbarn blev det inte så mycket fotograferat. Det var dessutom en brytningstid mellan analogt och digitalt. Oavsett om kameran har varit med på promenaderna eller inte, har jag alltid varit både nyfiken och fascinerad av alla vyer och vinklar. Genom åren har jag lärt mig att hitta bland husen och kunnat komma tillbaka när ljuset varit det rätta.
I den här typen av miljöer har de flesta lättare att kunna få bra bilder. Ställer man sig bara på bron och vänder kameran mot Gullholmsön, så blir det en bra bild! Men har du provat att byta vinkel för att se skillnaden? Prova att gå ner på bryggan norr om bron och rikta kameran eller mobilen i samma riktning. Vad händer? Jo, du får en annan förgrund. Du slipper broräcket och får en bättre förgrund i form av en båt som ligger vid en brygga. Ögat kan nu först se det vita och det gula huset på höjden, gå tillbaka med blicken och se båten, kanske ser man lite av vattnet, man kikar på bryggan och de charmiga sjöbodarna, fastnar särskilt på den äldre mysiga sjöboden. Kanske funderar du på hur gammal den kan vara?
Ungefär så här försöker jag resonera när jag ser ett motiv. Vad var det jag föll för? Kan jag utveckla denna tanke? Kan jag ta bort något som stör t ex, soptunnor, ledningar, räcken och fula prylar. Flytta på mig och få en bättre vinkel? Genom åren har jag hittat mina favoritplatser som jag gång på gång återkommer till beroende på ljus, tid på dygnet, väder, årstider mm. Det har hänt flera gånger att jag varit inne i huset och helt plötsligt sett att ljuset ute har förändrats och blivit spännande! Rusat ut med kameran till en plats som passar för det ljuset. Det här resonemanget är den första sorteringen av bilder. Redan innan bilden är tagen!
Hans