Studieförbundet Bilda ska arrangera körledarträffar online i slutet av september. Syftet är att samla körledare för att komma igång igen efter denna långa ”tystnad”.
Emmalena ska föreläsa utifrån boken Kärleken till en kör med fokus på magin med körsång. Allt härligt som händer i och mellan oss när vi sjunger tillsammans.
I boken Kärleken till en kör har vi ett kapitel om sånginspiratörerna Åsa och Ulf Nomark. Nu har vi träffat dem igen för att få lite pepp inför hösten. Vad är deras tips för att komma igång med körsång igen efter ett långt uppehåll? Och hur får man fart på rösten?
Mer om Åsa och Ulf på deras webbsida:
Emmalena intervjuar Leif Dotevall
Som en uppföljning till vår bok ”Kärleken till en kör” har vi besökt Leif Dotevall. Leif är smittskyddsläkare i Västra Götaland och vi har bett honom om råd till oss körsångare inför hösten. I filmen berättar han mer om smittspridning i samband med körsång, hur är läget är just nu och vad man ska tänka på. Vi får också veta lite om hans egen relation till körsång.
I slutet av maj tog vi en tur till Öland. Öland är alltid trevligt, särskilt så här års, fåglar, blommor och annat spännande att upptäcka. Vi fick möta en kanadagås och grågås som hade bildat par och hade en gemensam unge, en skäggdopping som hade ungar varav en fick skjuts på förälderns rygg. Ölands alvar var naturligtvis fullt av orkidéer.
Jag har samlat ett urval av bilderna jag tog i ett ”galleri”. Klicka på bilden här bara!
Fåglarna som finns med denna gång på bild är skäggdopping, större strandpipare, skrattmås, rödbena, skärfläcka, mindre flugsnappare, grå flugsnappare, halsbandsflugsnappare, gräsand, kärrsnäppa, stare, grågås och kanadagås, stensätta och ormvråk.
I somras gjorde vi en utflykt till Camp Ängra som ligger mellan Ljusdal och Kårböle i Hälsingland. Här skulle vi sitta ett par nätter i gömsle för att bland annat möta järv och björn. Första kvällen och natten var vädret inte så bra, regn och blåst. Den andra kvällen och efterföljande morgon bjöd på finfint sommarväder.
Det är fantastiskt att få se och uppleva dessa fina djur på nära håll utan att de är de minsta störda av vår närvaro. Björnen kom ett par gånger när det vara ganska mörkt. Järven däremot gjorde korta visiter under morgonen vid ett flertal tillfällen.
Titta gärna på filmen som jag klippt ihop. Filmen avslutas med ett bildspel med stillbilder. Här ser vi även några bilder från det brandhärjade området som brann 2018. Platsen vi besökte ligger mitt i detta område.
Efter ha sett och hört en del om det ”nya” verktyget Topaz DeNoise AI var jag tvungen att testa lite själv på egna bilder. Man kan ladda ner programmet och prova gratis en månad. Programmet använder artificiell intelligens för att bearbeta bildfilen.
Följande frågor har jag velat ha svar på:
Så vi börjar väl helt enkelt att kika på ett par bilder. Först ut är kor i dimma. Fotograferad häromdagen i Skåne. Olympus EM-1 Mk2, 40-150/2,8+MC14, 1/250s vid f5,6 och ISO250.
För att se någon skillnad på bilderna ska du nog se dem på en större skärm och inte på en telefon.
Klicka på bilderna för större bild. Det går dessutom att förstora ytterligare genom ett klicka på bilden.
Enbart redigerad i Lightroom
Redigerad i Lightroom samt i Topaz DeNoise AI
Här ser vi före och efter i 100% med granskning kossans huvud. Brusreducerat till höger
Här ser vi före och efter i 100% med granskning på ängen. Brusreducerat till höger
Vid 100% förstoring ser man att bruset försvinner på ett bra sätt utan att ta bort för mycket detaljer. Samtidigt är det svårt att se någon markant skillnad på det färdiga formatet. Bilden är i det här fallet knappt beskuren alls, dessutom fotograferad med lågt ISO. I det här fallet är det tveksamt om det är värt att brusreducera det lilla extra i Topaz.
Vi går vidare. Nu en bild på en flygande kråka fotograferad när regnet hängde i luften och i sämre ljus. Kameran är Nikon D500 med Nikon 500/4, 1/1250 sek, bl 4 och ISO 4500. Bilden är helt obeskuren.
Grå kråka enbart redigerad i Lightroom
Grå kråka redigerad i Lightroom och Topaz DeNoise AI
Här är en skärmavbild från Lightroom där jag jämför de båda bilderna i 1:1 (100%?). Den vänstra bilden är enbart redigerad i Lightroom och den högra dessutom i Topaz DeNoise AI.
Den vänstra bilden är enbart redigerad i Lightroom och den högra har kompletterats med Lightrooms brusreducering.
Den vänstra bilden är enbart redigerad i Lightroom och Lightrooms brusreducering och den högra LR bearbetat utan LR:s brusreducering men med Topaz DeNoise AI.
På bilden med kråkan tycker jag att jag ser tydligt hur bra Topaz jobbar med brusreduceringen, både i den beskärda bilden men särskilt i jämförelse i 1:1. Topaz lyckas att behålla detaljerna, vilket jag tycker är mycket viktigt.
Hur är det att använda?
Topaz går att använda antingen som ett eget program eller som ett tillägg till Lightroom. För att använda Topaz högerklickar man bara på bilden och väljer att redigera i… och följer där Topaz. När man väl använder Topaz är det inte så mycket att välja på vilket gör det enklare. Det finns en autofunktion som är bra att börja med och sedan går det att justera lite till efter önskemål. När man sparar, lägger Lightroom upp en kopia som lägger till ”redigera” på filnamnet. Smidigt med andra ord.
Det finns guider på YouTube och det är lämpligt att se ett par så får man lite bra grund och lite tips olika sätt att använda programmet. Några anser att man ska börja med brusreduceringen och några menar att man slutar med det. Jag gör faktiskt klart bilden i LR först och i regel inte beskuren mer än upprätad.
Det går även att batcha flera filer i Topaz, vilket kan vara bra om man har liknande filer och vill få upp tempot lite.
Sammanfattning
Jag tycker att Topaz DeNoise AI gör ett bra jobb på bilder som lider av för mycket brus. Det är ju många faktorer som påverkar det färdiga resultatet och hur bilden ska användas som spelar också in. I grunden så kanske inte alltid kraftigt brus stör bilden om den är skarp där den ska och känslan ändå finns. Men i vissa situationer blir bruset lite störande och då kanske man vill lägga ner några minuter extra på bilden.
Jag har inte haft möjlighet att jämföra på utskrifter utan bara på skärm.
Kommer jag använda Topas DeNoise AI på alla bilder? Nej, långt därifrån. Men där bruset i bilden är störande tycker jag det är värt ”omvägen” via programmet och det är inte så mycket merjobb. Programmet kostar 80 US dollar och det tycker jag är prisvärt.
En julivecka på Gullholmen har passerat fort. På Gullholmen och den intilliggande ön Härmanö behöver man inte gå långt för att hitta motiv. I samhället finns alla fina skärgårdshus och sjöbodar. Här finns oändligt med motiv! Fortsätter man ut på naturreservatet på Härmanö finns fåglar, blommor, landskap och hav!
Här är ett urval från veckan som gick. För min del är fåglarna enklast att artbestämma, på bilderna har jag fångat sädesärla, stenskvätta och hämpling. Hämplingen är verkligen vanlig härute. Upptäcks kanske först på sitt typiska lockläte och sen är den lätt att bestämma med sitt typiska röda bröst och brun ovansida.
Blommorna tycker jag är betydligt svårare att artbestämma, om jag ens klarar det. Kan ha fel på blommorna här. Men jag tror jag de växter som jag visar här är strandglimm, fackelblomster, harklöver, vallmo, bohusmarrisp, gul nunneört och sileshår. Sileshåret sticker ut här eftersom den tillhör våra insektsätare (om man får utrycka sig så?).
Är du intresserad att använda någon av mina bilder på något sätt är det bara att höra av sig.
Hans
Nu i april kan en stilla morgon vid kusten vara fantastiskt fin. Här kommer några bilder från Glommens sten.
Ejdrar ligger ute på det stilla havet i det fina morgonljuset
En liten flock ejdrar drar förbi
Småskrakar flyger lågt över vattnet
Småskrakehone
Småskrakehane
Ett småskrakepar simmar still förbi strandlinjen
Storskarv i häckningsdräckt
Sädesärla vid Glommens sten
En lite grupp med storskrakar flyger förbi
Under ett par mornar och förmiddagar har jag tagit mig tid att försöka fotografera några av de fåglar som finns vid stranden ca 5-600 meter hemifrån. När man lägger några timmar på en rätt begränsad yta så ser man så småningom att vissa fåglar har några favoritplatser. Så det är bara att ställa sig i närheten av några av dessa platser, anpassa sig efter ljuset och bakgrunden. Sen väntar man. Emellanåt är det en hel del aktivitet på annat håll som bara är trevligt att uppleva med handkikaren. Det är svårt att försöka springa runt med kameran och fånga det som händer, eftersom i de flesta fall så är tillfället borta när man kommer dit och de är där man stod innan.
En art, den svarthakade buskskvättan, är relativ ny art i Sverige. När jag började skåda var den en riktig raritet, men nu när klimatet har blivit varmare så har den börjat häcka häromkring. Den verkar öka i antal varje år. Det här exemplaret hittade jag för ett par veckor sedan och nu har den vart här regelbundet. Den håller sig till ett rätt begränsat område på ca 200×100 meter. Det är inte alltid den är synlig, men när den är det så sitter den gärna i toppen på buskarna. Sitter en liten stund, flyger iväg till nästa buske. Så småningom verkar den har varit runt i sitt revir. Jag har inte sett någon hona än. Vi får se om det dyker upp någon.
Hämplingarna däremot är lite vanligare och fler. De är trevliga fåglar som är mycket aktiva runt stranden och strandängen. Som ni ser på ett par bilder så är bobyggandet i full gång.
Hämplingshona i morgonljuset
Svarthakad buskskvätta
Hämplinghannen sjunger i en enbuske.
Hämplinghona med bomaterial
Svarthakade buskskvätta sjunger ivd Glommens strandängar
Hämplinghane
Den svarthakade buskskvättan bevakar sitt revir från höga buskar.
Ängspiplärka
Steglits
Passa på att ge en vårgåva till kören eller någon körsångare du känner. Votum Förlag har ett påskerbjudande med 30% rabatt på boken – nu 169kr.
